Ylva Holmberg

Tre generationer

Klara Forsberg 1872 – 1937

Agnes Johansson 1893 – 1989

Ylva Holmberg 1923 – 2009

Ylva Holmberg föddes i Hagebyhöga socken utanför Vadstena 1923 som nummer 5 av 6 syskon.

Hon lärde sig tidigt att knyppla av mor och mormor men började att knyppla på allvar som 30-åring. Fascsinerades av gamla mönster och tunn tråd. Komponerade egna och bearbetade gamla mönster.

Greta Sjunnesson Sandberg

Greta Sjunnesson Sandberg 1886 – 1976

Greta Sjunnesson Sandberg växte upp i Vadstena och lärde sig knyppla i unga år.

Hon utbildade sig på Högre Konst Industriella skolan, nuvarande konstfack. På skolan träffade hon Gustaf Sandberg som utbildade sig till skulptör och 1916 gifte dom sig.

Utbildad, gift och mamma utvecklar Greta sin konstnärlighet och ägnar sig åt att formge knypplad spets. Ofta inspirerades hon av religiösa motiv. Även maken Gustafs skulpturer ” översatte ” Greta till spets. Gustaf Sandberg var verksam vid byggandet av Stockholms stadshus samt Stockholms rådhus.

I många svenska kyrkor kan man se hennes komponerade altarspetsar, som t.ex ” Mogna ax ” ” Kyrkfönstret ” och ” Kors ”.

Greta Sandberg deltog i många utställningar både i Sverige, Nationalmuseum Stockholm 1937 och 1942 och utomlands, t.ex Chicago 1927 och världsutställningen i Paris 1937.

Med sin förmåga att formge vackra altarspetsar och fritt knypplade bilder bidrog Greta Sandberg till knypplingens förnyelse och utveckling i Sverige fram till 1960-talet.

Läs gärna mer om Greta Sjunnesson Sandberg och hennes familj i boken:

Köster, Lena ( 2008 ) Laura Greta Kerstin Agneta – Konst genom 4 generationer Artea förlag AB

Hildur Kratz ( 1917 – 2003 )

Hildur var 6 år när hon började knyppla. – Jag lärde mig knyppla av jungfrurna vi hade hemma på pensionatet i Borghamn. Då var det spännande att höra på allt skvaller i samband med knypplandet. Men hon tröttnade och bestämde sig för att aldrig knyppla en enda spets till i hela sitt liv.

1955 flyttade familjen Kratz till Vadstena. Hildur trivdes inte till att börja med och då blev grannfrun räddaren i nöden. Hon satte upp ” Tusenskönan ” på knyppeldynan åt Hildur. Därmed väcktes intresset för det hantverk som Hildur kom att ägna sig åt resten av sitt liv.

Under tiden hon var yrkesverksam i vävsalen på Birgittas sjukhus var knypplingen en fritids syssla. Efter pensioneringen blev det en heltidssyssla med skapande av egna mönster och kursverksamhet i Vuxenskolan regi. Hildur var kursledare i knyppling från 1964 och fram till 1998.

1985 fick Hildur Vadstena kommuns kulturstipendiu1996 Föreningen Gamla Vadstenas kulturstipendium.

1996 Föreningens Gamla Vadstena kulturstipendium.

1997 Studieförbundet Vuxenskolans kulturpris. Hon har även tilldelats Dicksonska stiftelsens stipendium

Hildur älskade att visa sitt hantverk. – Det roligaste är att sitta på Gammeljul och knyppla. Man träffar så mycket folk. Det sista åren var Hildur bosatt i Göteborg i närheten av sina båda döttrar.

Ulla Fagerlin 1920 – 2015

Ulla Fagerlin är född 1920 och utbildade sig i textilkonst på Konstfackskolan i Stockholm på 1940-talet. De första åren ägnade hon åt arbete inom svensk hemslöjd och komponerade mönster för broderi och vävning. Men det var knyppling, som kom att bli Ullas specialitet. Ullas stora insats gäller nyskapande inom svensk spetstradition, särskilt bildknyppling.